Sitter och tittar med förundran på hemmafruarna i Vancouver och i mitt stilla sinne undrar jag över den värld dom lever i, reflekterar över hur omedvetna dom verkar vara om hur olik deras värld är från miljontals andra människor i världen och hur små och märkliga deras problem ter sig för mig när jag jämför med mina “problem”.
Samtidigt läser jag på text-tv att en miljon människor i Syrien saknar mat, att hjälpsändningar inte når fram och/eller stoppas.
Då slår mig en tanke…
Jag är som hemmafruarna i Vancouver, nja inte riktigt men…
Jag har råd att unna mig lyx. Lyx är relativt.
Min lyx är lyxen att kunna välja. T.ex lyxen att välja bort att handla varor och mat som framställs genom bl.a grymhet mot djur.
Jag har möjlighet att göra val när det gäller min konsumtion som påverkar mina medmänniskor och livet på jorden på ett positivt sätt. Det är lyx för mig.
Jag inser att jag när räkningarna är betalda (har sällan mer än 1000-1500 kronor kvar i månaden till mat, kläder, tvättmedel, schampo, telefonen, internet och allt annat man kan tänkas behöva) lever väldigt rikt och i en helt annan värld än miljontals andra människor och hur små och märkliga mina problem måste te sig för alla de som inte kan unna sig lyxen att välja bort mat etc som inte passar in i ens övertygelse.
Är jag lyckligt lottad, ja jag tycker att jag är det.
Jag är lyckligt lottad att jag kan och har råd att välja och jag är enormt lyckligt att jag haft möjlighet (intelligens?) att göra mina val utifrån andra kriterier än ägande och monetär rikedom, jag hade kunnat leva som de stackars fruarna i Vancouver.
 |
 |
~För att förstå sin egen värld är det nog viktigt att man då och då sätter jordens världar i perspektiv till varandra. ~ LiSkA.
Av:Lisa
