Jaha så var vi då inne i 2014 med allt vad det kommer att innebära.

Det blir väl som alla andra år, ingen större skillnad, år är bara en siffra som ändras i takt med att dag övergår i natt som övergår i ny dag och årstider som går in i och ut ur varandra i en ständigt rörlig cirkel.

I år är valår här i vår avlånga nordliga inhägnad och det är ju lite spännande i och för sig.

Så…..Varför firar vi nyår?

Och varför är den moderna världens människor så maniska i sin strävan att kontrollera något som egentligen inte existerar som sådant, tiden?

Första frågan, varför vi firar nyår, är enkel att besvara.

Den andra, om manin att kontrollera tiden, blir nog värre helst om man betänker att många människor till och med tror att tid är pengar. Lite paradoxalt eftersom tiden är en illusion som egentligen inte existerar utom i vår föreställningsvärld om att allt måste vara inordnat i någon slags logiskt, med den moderna människans mänskliga hjärna mätt logiskt, mönster.

Klicka på bilden för att komma till en verkligt intressant och fullkomligt underbar faktafilm om Tid.

Click on the picture to come to a really interesting and absolutely wonderful fact film about Time

– The Illusion of Time –

Öppnas i nytt fönster. På Engelska. Opens in new window. In English.


Nyår firas i större delen av västvärlden och i andra länder som har tagit till sig den gregorianska kalendern. Den gregorianska kalendern är den som används i de flesta av jordens länder. Den föreslogs av Aloysius Lilianus och antogs av påven Gregorius XIII den 24 februari 1582 som en mindre ändring av den Julianska kalendern.

En del länder införde den nya kalendern samma år som påvens kalenderbulla utfärdades, men i synnerhet i protestantiska länder dröjde det länge. I den västliga världen förekom alltså parallellt under åtskilliga år två olika kalendrar.

Den gregorianska kalendern får i genomsnitt 365,2425 dygn på ett år, vilket idag ger ett fel på bara ett dygn per cirka 3000 år. Emellertid sker en inbromsning av jordrotationen och med en tänkt fortsättning av denna kan kalendern komma ur fas snabbare än så.

Forntida nyårsfirande i Norden.

Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet.
Själva ordet “jul” “yule” är förkristet och antas ha samma ursprung som ordet hjul, (på engelska “wheel”) för att man firade årets rytm och återkomsten av Sols (sun’s) vagn Alfrödull.

Det var redan då sed att avge nyårslöfte. Detta kunde ske på två sätt. Det ena var att tömma bragebägare det andra var att svära vid en galts borst.

Midvinterblot, jólablót eller julblot, julofferfest, är en högtid i fornnordisk tradition. Den exakta tidpunkten för blotet är omstridd. En del menar att det hölls vid vintersolståndet kring den 21’a december, andra att det snarare var i mitten av januari. Den senare tidpunkten kommer av att midvintern ansågs infalla 14 januari.

Julblot var den högtidligaste offerfesten. Vid julblotet offrade man för att få gudarnas välsignelse över den groende grödan.Julblotet integrerades i den kristna julen.

Mycket av det dåtida förkristna firandet kom att integreras i det kristna julfirandet, när Sverige hade blivit ett kristet land.

Inom modern asatro firas julblot vid vintersolståndet, alltså några dagar före julafton.
I Sverige utförs själva blotceremonien på samma sätt som vid andra blot. Fokus ligger ofta på solens återkomst, önskan om god årsväxt, men även på vinterns och julens “yule” makter, som Ull och Jolner.
Det efterföljande gillet har ofta traditionellt julbord.


Den kristna traditionens nyårsuppkomst.

De kristna kyrkorna firade nyår på varierande tider, ofta på juldagen den 25 december eller på Jungfru Maria Bebådelsedag i Bysans och i Ryssland den 1 september.
Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan, som protest mot de hedninska utsvävningarna på denna dag.

Efter julfestens uppkomst på 500-talet blev 1 januari helt naturligt denna fests “åttondedag” samt firades till minne av Jesu omskärelse och namngivning, med användande av Luk. 2:21 som text, denna är också svenska kyrkans gamla evangeliatext för nyårsdagen.


Av de nya högmässotexterna för denna dag tar den 2:a årgången särskild hänsyn till årsskiftets betydelse. Det var först under högmedeltiden som 1 januari åter slog igenom som nyårsdag, dock inte överallt ens i väst Europa. Senare fixerades dock nyårsdagen i och med införandet av den gregorianska kalendern.
Inte alla på jorden firade nyårsafton igår.
Det finns ett helt gäng olika tider när människor på olika ställen på jorden började sin tideräkning och därför har olika tidpunkter för sina årsslut.

Hur mäts tiden inom de olika religionerna.

Tideräkningen inom de sex världsreligionerna ser olika ut. Kalendern kan baseras på månåret eller solåret och tideräkningen kan börja när religionens grundare föddes eller dog – eller när man tror att jorden skapades.

Buddhism
Buddhismen utgår från Buddhas död och inträde i Nirvana. Det är nu år 2557.

Islam
Den muslimska kalendern följer månåret där varje månad har antingen 29 eller 30 dagar, med kortare år som följd. Det är nu enligt denna tideräkning år 1435.

Judendom
Den judiska tideräkningen utgår från världens skapelse. Det är nu år 5774.

Kristendom
Den kristna tideräkningen utgår från Jesu födelse. Det är nu år 2014.

Sikhism
Tideräkningen utgår från grundaren Guru Nanaks födelse. Det är nu år 545.

Hinduism
Det finns flera olika tideräkningar och kalendrar i Indien och inom hinduismen. De två viktigaste kalendrarna är Sakakalendern och Vikram. Båda utgår från historiska indiska härskare och är inte religiösa i egentlig mening.
Enlig Vikramkalendern är det 2070 och enligt Saka är det 1936.


Klicka på bilden för att komma till Time av och med Pink Floyd.
Öppnas i nytt fönster.



-Ta vara på Din tid och gör det bästa Du kan av den. Det är bara Du som kan välja och avgöra vad Din tid ska bestå av.

Och kom ihåg – Du har all tid i världen – / Lisa

Kramar från mig i min tid till dig i din tid.